Sjevtjenko och Ukrajinka på svenska – ett samtal på Bokmässan

På Bokmässan i Göteborg diskuterades Taras Sjevtjenkos (1814-1861) och Lesya Ukrajinkas (1871-1913) betydelse för ukrainsk identitet och vad deras verk kan säga oss om frihet och motstånd i dag. Samtalet knöt an till två svenska bokutgåvor: Kobzar, som Timbro förlag har gett ut i Nils Håkansons översättning, och Lisova pisnja, ”Skogssången”, som Ukrainska Institutet i Sverige planerar att ge ut till våren i Eva Ströms översättning.

I seminariet Ukrainas litterära giganter: Sjevtjenko och Ukrajinka deltog författaren Rutger Brattström, verksam vid tankesmedjan Timbro, författaren och översättaren Nils Håkanson, den ukrainske författaren och översättaren Ostap Ukrainets, som tjänstgör i Ukrainas försvarsmakt, samt poeten och författaren Eva Ström. Samtalet leddes av författaren och förläggaren Svante Weyler.

För Rutger Brattström började vägen till Sjevtjenko med en personlig förlust. Efter att hans barndomsvän Edvard Selander stupat som frivillig i Ukraina 2022 sökte han sig till ukrainsk litteratur. Bland de få dikter av Sjevtjenko som då fanns på svenska mötte han skildringar av att dö långt hemifrån. När han fortsatte läsa på engelska upptäckte han ett författarskap som rymde betydligt mer – och drev på för att Timbro skulle ge ut Kobzar.

Brattström pekade på hur Ryssland har förnekat en självständig ukrainsk kultur och använt föreställningen om ryssar och ukrainare som ”ett och samma folk” för att rättfärdiga invasionen. Sjevtjenkos verk motsäger själva grunden för det påståendet, framhöll Brattström.

Det är också litteratur som blottlägger den ryska maktens våld. Brattström återgav en scen ur den satiriska dikten Drömmen: härskaren slår en underordnad, som slår nästa, och våldet fortplantar sig genom hela samhället. Ostap Ukrainets lyfte fram just Sjevtjenkos skärpa som politisk satiriker – en sida som lätt hamnar i skuggan av bilden av nationalpoeten. Nils Håkanson, som har översatt Kobzar, berättade om arbetet med att ge denna poesi liv på svenska. För att hitta rytm och rim som kunde bära dikterna studerade han svenska visor från Sjevtjenkos tid. Översättningen krävde egna lösningar för att låta svenska läsare möta både musikaliteten och kraften i hans språk.

Eva Ström, som just nu arbetar med den svenska översättningen av Lesya Ukrajinkas Lisova pisnja, presenterade författaren som en feministisk ikon med breda språkkunskaper och nära band till europeisk litteratur. I dramat möter skogsväsendet Mavka människan Lukasj. Deras kärlekshistoria väcker frågor om kvinnors frihet, skapande och vad som händer när människan försöker underordna naturen sina egna behov.

Ostap Ukrainets berättade att ukrainare möter Lesya Ukrajinkas dramatik redan som barn. Språket och rytmen kan fängsla långt innan man fullt ut förstår texternas innebörd. Han betonade också bredden i Ukrajinkas författarskap: hon hämtade stoff både ur ukrainsk folktro och ur antikens historia för att utforska konstnärlig frihet och förhållandet mellan konstnären och makten.

Nils Håkanson betonade att många ukrainska verk fortfarande väntar på att översättas till svenska – både samtida litteratur och klassiker. ”Om jag fick bestämma skulle jag bara översätta ukrainsk litteratur, eftersom det händer så mycket intressant i samtidslitteraturen”, sade han.

Kobzar finns nu att köpa i Nils Håkansons översättning hos Timbro förlag. Till våren planerar Ukrainska Institutet i Sverige att ge ut Lisova pisnja i Eva Ströms översättning.