Ukrainsk nationalromantik på ett fullsatt Nationalmuseum
Den 14 november samlades en fullsatt sal på Nationalmuseum för en kväll som introducerade den ukrainska konst- och musikhistorien genom mötet mellan två kulturella nyckelpersoner i Ukrainas kulturliv vid sekelskiftet 1900: konstnären Mykola Pymonenko och tonsättaren Mykola Lysenko.
Journalisten och forskaren Anna Lodygina tecknade, genom konkreta nedslag i Pymonenkos liv och verk, en bild av vad det innebar att vara ukrainsk konstnär under en tid då regimen i det ryska imperiet förbjöd både det ukrainska språket och den ukrainska kulturen. Hon berättade varför han tvingades fortsätta sin utbildning i Sankt Petersburg, varför han återvände till motiv från det ukrainska landsbygdslivet och hur han nådde erkännande på Europas främsta utställningar – ända till Louvren, som köpte ett av hans verk.
Fotograf: Per-Erik Tångö
Kvällen fick en musikalisk inramning genom verk av Mykola Lysenko, framförda av pianisten Natalya Pasichnyk och fagottisten Roman Reznik. Lysenkos musik – som förenar västeuropeiska musiktraditioner med ukrainska folkliga motiv – skapade en tydlig resonans med Pymonenkos bildvärld och gav publiken en fördjupad upplevelse av epokens estetik.
Fotograf: Per-Erik Tångö
Efter programmet dröjde publiken kvar länge i salongen. Många ställde frågor om både Pymonenkos och Lysenkos liv, deras betydelse i den ukrainska kulturhistorien och det pågående arbetet med att återupptäcka och synliggöra deras arv. Det drogs även paralleller till den svenska nationalromantiken och dess roll i formandet av den svenska kulturidentiteten.
Fotograf: Per-Erik Tångö