Ukrainska Institutet på Bokmässan 2025
På årets Bokmässa i Göteborg (25–28 september 2025) fick ukrainsk litteratur och kultur ett större utrymme än någonsin. Ukrainska Institutet i Sverige presenterade tillsammans med svenska och internationella samarbetspartners ett omfattande program med framstående deltagare: författare, dramatiker, journalister, historiker och människorättsaktivister.
Dag 1 - 25 September
Judar och ukrainare: ett årtusende av samexistens
Vad förenar och vad skiljer två folk som i århundraden levt sida vid sida? Vilka gemensamma erfarenheter delar judar och ukrainare, och hur har deras relationer format historien?
Om detta berättade Paul Robert Magocsi, professor i historia och statsvetenskap vid University of Toronto, under seminariet ”Judar och ukrainare: ett årtusende av samexistens.” Samtalet leddes av journalisten Sharon Jåma.
Professor Magocsi presenterade även sin bok med samma titel, ”Jews and Ukrainians: A Millennium of Co-Existence.”
När författarna befinner sig vid fronten
Kriget förändrar inte bara livet – utan också litteraturen.
Journalisten och tidigare verksamhetsledaren för PEN Ukraine (2018–2025), Tetyana Teren, berättade om den ukrainska litterära processen under kriget. Samtalet modererades av Vesna Prekopic, vice ordförande i Sveriges Författarförbund.
Dag 2 - 26 September
Kvinnor och krig
De två ukrainska författarna Sofia Andruchovytj och Julia Iljucha medverkade i flera programpunkter på Bokmässan Göteborg. Bland annat deltog de i ett samtal på Dagens Nyheters scen samt i seminariet ”Kvinnor och krig”, lett av journalisten Jörgen Huitfeldt.
Båda evenemangen lockade en stor publik – ett tydligt tecken på det växande intresset för ukrainsk litteratur och för berättelser som ger röst åt krigets verklighet.
I såväl Andruchovytjs ”Amadoka” som Iljuchas ”Mina kvinnor” träder kvinnors röster fram i mötet med krigets konsekvenser:
”Mina kvinnor” består av fyrtio mikroberättelser om ukrainska kvinnor, baserade på författarens egna upplevelser och återberättade historier.
”Amadoka” kretsar kring en sårad soldat utan minne på ett sjukhus i Kyiv, där en kvinna försöker väcka hans identitet och förflutna till liv.
Ukrainas dramatik i krigets skugga
De ukrainska dramatikerna Oksana Hrytsenko och Natalka Vorozjbyt deltog i två välbesökta programpunkter..
Oksana Hrytsenko och Natalka Vorozjbyt har länge arbetat med både barn och krigsveteraner, och 2022 grundade de Theatre of Playwrights i Kyiv. Idag ingår de i det svensk-ukrainska triangelutbytet Triangle of Ukrainian Artists, där nya ukrainska pjäser har beställts och översatts till svenska (ellerströms förlag).
På Litteraturscenen medverkade de i seminariet ”Teater som en del av samhällsbygget och civilförsvaret”, arrangerat av Sveriges Författarförbund i samarbete med Ukrainska Institutet i Sverige och modererat av Vesna Prekopic. Senare samma dag deltog de i ”Dramatikens roll i kriget”, där översättaren Mikael Nydahl ledde samtalet.
Båda programpunkterna visade på teaterns unika roll i Ukraina idag – som en kollektiv konstform som bearbetar trauman, motverkar krigströtthet och ger hopp i tider av mörker.
Urscener för det europeiska vansinnet
Den ukrainska författaren Tamara Duda deltog i seminariet ”Urscener för det europeiska vansinnet.”
Utifrån sin roman ”Dottern” berättade hon om hur en ung kvinna ser sin hemstad falla i händerna på ryska ”separatister” och beslutar sig för att göra motstånd. Romanen speglar Ukrainas nutida erfarenheter av krig och ockupation.
Samtalet, som leddes av Svante Weyler, satte också in dessa erfarenheter i ett bredare historiskt sammanhang, med den svenske författaren Steve Sem-Sandberg som parallellt lyfte fram Europas religiösa krig på 1500-talet.
Till minne av Victoria Amelina
Författaren Victoria Amelina var en av de viktigaste rösterna i samtida ukrainsk prosa. Efter Rysslands fullskaliga invasion började hon dokumentera krigsbrott. Hon omkom tragiskt i en missilattack mot Kramatorsk i juli 2023.
På seminariet “Till minne av Victoria Amelina” samtalade Oleksandra Matvijtjuk, människorättsaktivist och mottagare av Nobels fredspris 2022, och Tetyana Teren, journalist, med Stefan Ingvarsson om sin nära vän och kollega.
Hennes bok "Se kvinnorna, se kriget" har utkommit postumt – där Amelinas egna vittnesmål står sida vid sida med elva andra kvinnors erfarenheter.
Förbjud rysk kultur? – fullsatt samtal på Bokmässan
I panelen deltog författaren Sofia Andruchovytj, pianisten och direktören för Ukrainska Institutet i Sverige Natalya Pasichnyk, journalisten Anna-Lena Laurén och akademiledamoten Horace Engdahl. Samtalet leddes av författaren och tidigare förläggaren Svante Weyler.
Diskussionen kretsade kring svåra frågor:
Ska rysk kultur bojkottas?
Vilket ansvar har kultur i tider av krig?
Hur används kultur som ett vapen i statens tjänst – och vad betyder representation och tystnad i detta sammanhang?
Det blev ett av mässans mest engagerade samtal, som berörde både samtidens dilemman och framtidens utmaningar.
Dag 3 - 27 September
Frihetens framtid – den värld som är på väg
“Imperier försöker alltid expandera. Jag ser det även i mitt människorättsarbete, eftersom de människor jag intervjuade berättade: ryssarna ser sin framtid så här: 'Först ska vi ockupera Ukraina och sedan tillsammans med er gå för att erövra andra länder.' Och Putin startade detta storskaliga krig inte för att han ville ockupera ännu en bit av ukrainskt land. Putin startade detta storskaliga krig för att han ville ockupera och förstöra hela landet och komma närmare. Han ser Ukraina som en bro till Europa. Han drömmer om sitt arv. Han vill med tvång återupprätta det ryska imperiet. Och människor i andra europeiska länder är säkra bara därför att ukrainarna fortfarande kämpar och inte låter den ryska armén komma dit.”
Så talade Oleksandra Matvijtjuk – advokat, människorättsaktivist och chef för Center for Civil Liberties som 2022 tilldelades Nobels fredspris – i sin keynote. Hon delade också vittnesmål från människor i Ukraina som överlevt ockupation eller svåra bombardemang – bland annat berättelsen om en pojke vars mamma dog i hans armar av sina skador. Se videon från talet nedan.
Det blev ett oerhört starkt anförande om frihetens framtid och demokratins skörhet, följt av frågor från publiken och fortsatta samtal tillsammans med besökare i Ukrainska Institutets monter.
Ukrainas litterära revansch
20TALs chefredaktör Madeleine Grive presenterade tidskriftens senaste nummer Ukraina blickar framåt och samtalade med den ukrainska författaren Julia Iljucha, vars prosasamling "Mina kvinnor" lyfter fram fyrtio berättelser om kvinnors erfarenheter av kriget.
Genom översättningar, essäer och intervjuer har 20TAL introducerat ett femtiotal ukrainska författare för svenska läsare – och visat hur en litteratur som länge varit dold nu blomstrar och bär vittnesbörd om både motståndskraft och skaparkraft.
Rysslands skoningslösa krig i Ukraina
I panelen deltog författaren Julia Iljucha, journalisten Anna-Lena Laurén (DN) och Paul Frigyes, under ledning av programledaren Axel Gordh Humlesjö.
Julia Iljucha underströk att Europa bör förbereda sig på att försvara sig – i Ukraina fanns det länge många som inte trodde att en fullskalig rysk aggression var möjlig, tills den plötsligt blev verklighet.
