En helkväll med Ljatosjynskyj – musik i Allhelgonakyrkan

Konserten i Allhelgonakyrkan den 21 april, inom ramen för European Festival: Ukrainian Spring 2026, ägnades helt åt Borys Ljatosjynskyj - en av de mest monumentala gestalterna i Ukrainas musikhistoria. 

Foto: Wilma Jönsson

På scen stod  den svenske pianisten Bengt Forsberg, den ukrainska sopranen Tetiana Zhuravel, den brittiska violinisten Sofia Kolupov och den kanadensisk-nederländske cellisten Willem Stam – fyra musiker som med tydlig närvaro och ett lyhört samspel höll samman ett program som spände över flera skeden i tonsättarens utveckling. 

“Det är väldigt vågat att ägna en hel kväll åt en kompositör – men Ljatosjynskyj är verkligen värd det och vi är väldigt glada att så många kom idag”, sa festivalens konstnärliga ledare Natalya Pasichnyk i sitt inledningsanförande.

Hon beskrev Ljatosjynskyj som en av Ukrainas mest betydande tonsättare, vars liv och verk formades av 1900-talets mest dramatiska skeenden – han överlevde två världskrig, Holodomor, utrensningar och den sovjetiska repressionen. Under dessa förhållanden formade han sitt egensinniga musikaliska språk, som tog sin början i 1920-talets modernistiska experiment och utvecklades vidare mot ett symfoniskt, episkt musikaliskt tänkande som når sin fulla kraft i den tredje symfonin.

“Om historien hade sett annorlunda ut skulle hans musik vara en självklar del av repertoaren i Europas konserthus och musikutbildningar”, tillade Pasichnyk. 

Foto: Wilma Jönsson

Kvällen inleddes med de tidiga sångerna från 1920-talet, framförda av Tetiana Zhuravel och Bengt Forsberg med stor lyhördhet och tydlig omsorg om varje ord i texterna. Dessa verk rör sig i ett experimentellt, modernistiskt landskap, där impressionistiska klangfärger och en sökande formkänsla präglar uttrycket.

För sopranen Tetiana Zhuravel ligger just denna musik nära:  “Det här är min favoritkompositör.  Därför betyder det mycket att få framföra hans musik här.”  Hon lyfte särskilt fram de tidiga romansernas särart:  “Det är mycket finstämd musik, där man måste hitta rätt färger och ett uttryck som motsvarar det inre innehållet.”

Bengt Forsberg framförde därefter pianopreludier från 1940-talet. I dessa verk hörs hur Ljatosjynskyjs  särpräglat  språk börjar ta form, med långa, sjungande expressiva fraser och en tät polyfon textur. Forsberg gestaltade denna musik med tydlig förståelse för den polyfoniska och uttrycksmässiga spännvidden.  Han betonade tonsättarens integritet i en tid av starka ideologiska krav: “Ljatosjynsky anpassade sig till omständigheterna, men behöll sin konstnärliga kärna och integritet. Det är något som utmärker de verkligt stora tonsättarna.”

Foto: Wilma Jönsson

Konserten avslutades med Pianotrio nr 2 – ett storslaget verk med dramatisk och starkt expressiv karaktär. Här framträder tydligt Ljatosjynskyjs  egenartat  musikaliska språk, som senare når sin fulla kraft i den tredje symfonin, höjdpunkten i hans verk. Trion, tillkommen i exil, var ett sätt att bearbeta krigets verklighet och, med tonsättarens egna ord, skapa “musik om Ukraina utan Ukraina”.

Pianotrion framfördes av Bengt Forsberg, Sofia Kolupov och Willem Stam med stark intensitet och tydlig närvaro, särskilt i den sista satsen där spänningen drevs till sin yttersta punkt.

Konserten möttes av stark respons från publiken och avslutades med stående ovationer.

Som extranummer framfördes Ljatosjynskyjs Melodi i arrangemang för trio – ett stillsamt och koncentrerat stycke som fungerade som en efterklang till kvällens program.

Foto: Wilma Jönsson

Nästa
Nästa

EUNOIA: ett svenskt-ukrainskt samarbete som formar framtidens musiker